Förändringar i projektet

Det har visat sig att det inte går att använda elevernas datorer till Second Life, de är för svaga. Istället kommer den guidade turen i Second Life att spelas in med Jing och sedan visas antingen med speakerröst eller live i klassrummet. Trist att det inte gick att genomföra som var tänkt. Ett alternativ hade kanske varit att genomföra projektet utanför skoltid, då eleverna hade kunnat sitta vid eventuella snabbare hemdatorer, men det bygger ju på att de har tillgång till datorer hemma förutom de skolan tillhandahåller och det kan jag inte förutsätta.

En till en löser inte alla problem

Efter ett par lektioner i Second Lifes fascinerande värld är det bara att konstatera att det är elevernas datorer som inte klarar av Second Life. Gårdagens pass lyckades jag förlägga till skolans enda kvarvarande datorsal och det flöt på hur bra som helst. En av fördelarna med att eleverna har en egen dator är ju att man kan frilägga datorsalarna och göra dem till vanliga lektionssalar. Men det går inte att att helt frigöra sig från datorsal. Precis som Second Life kräver CAD-program och 3D-modelleringsprogram mycket datorkraft, något som inte finns i de datorer som en skola normalt införskaffar till sina elever.

Fortsatta problem med lagg

Det är uppenbart så att Second Life kräver mer av datorer och nätverk än vad jag trodde. Bitvis är det omöjligt för eleverna att arbeta på grund av laggproblem, troligtvis beroende på elevdatorernas prestanda. Second Life ligger på nätet, den klient man laddar hem innehåller inte världen som i exempelvis World of Warcraft. Detta ställer krav både på grafikkort och nätverksprestanda. Eventuellt får jag modifiera uppgiften så att eleverna kan använda datorer hemma eller liknande.

Gamla problem lösta, nya tillkommit

Eleverna lyckades med att skapa konton hemma, det vill säga utanför skolans IP-adress. Tyvärr dök nya problem upp idag. Två av fyra elevdatorer låste sig. Jag ser ingen logik i det hela. Eftersom eleverna kommer från två årskurser har de två datormodeller. Men det var en tvåa och en trea som inte lyckades. Själv var jag inne i Second Life igår kväll på min netbook, som ju borde ha sämre prestanda än elevdatorerna, utan problem. Nästa gång skall jag testa det inbyggda verktyget i Second Life som mäter prestanda. Annars ägnades mycket tid idag till avatarskapande. Frisyrer är viktiga! De som lyckades komma in träffades också i en japansk paviljong, efter ett besök inne i cellkärnan och New York.

Projektet börjar ta form

Efter mycken osäkerhet verkar det nu som om slutprojektet på kursen kan bli av. Tanken är att se hur Second Life kan fungera som lärmiljö. Lärdomarna så här långt är att det inte är helt enkelt. Det började med en lång process innan kommunens brandvägg överhuvud taget släppte igenom Second Life. Nu fungerar den biten. Nästa problem dök upp igår. De fem elever som är med i projektet skulle skapa ett konto för att kunna logga in. Men det fungerade inte heller riktigt bra. Tre av fem fick ett felmeddelande om att gränsen för antal konton per hushåll har nåtts. Antagligen beror detta på att de utåt har samma IP-adress. Hoppas att de kan skapa konton hemma. Nåväl, i värsta fall får de arbeta i två grupper. Sedan skall de lägga upp en guidad tur i någon av Second Lifes miljöer. Återkommer efter hand.

Lärobjekt

Vad är ett lärobjekt? Något klart svar på den frågan har jag inte lyckats få. Om man utgår från själva begreppetså handlar det om objekt för lärande. Men handlar det om en hel lektion eller en del av den? I mitt arbete har jag på sistone använt mer och mer video i stället för skriftliga intruktioner, framför allt i kursen webbdesign. Det är ofta mycket enklare att visa hur något går till än att beskriva det. Och till skillnad mot att bara försöka hänga med i vad jag gör på min dator så kan eleven pausa, backa och repetera filmen. Eller titta på den i efterhand. I kombination med introducerande text bör detta falla under definitionen för lärobjekt. På utbildningens övningsaktivitet har jag lagt till ett par exempel som skulle kunna vara hämtade från den lärplattform som jag normalt arbetar med. Jag har också skaffat ett YouTube-konto för att kunna publicera filmerna offentligt.

Om våndan av att vara laglig

Det är inte lätt att både utnyttja den moderna tekniken och samtidigt hålla sig till regelverket. Efter att ha läst på en smula i kurslitteraturen inser jag nu exempelvis att jag skulle ha studerat avsnittet om lag och rätt på Internet innan jag gjorde min Prezipresentation, då jag ju har bilder med där. En annan fråga jag ställer mig är var gränsen för ett intranät går. Är det en lärplattform? En sharepointserver? Eller ett Novellnätverk med gemensamma resurser? Enligt Wikipedia är ett intranät "ett slutet nätverk för datorer. Det är styrt vilka som får tillgång till systemet. Det är tänkt att intranät ska vara en kanal mellan personer i den egna organisationen". Om man skall gå efter denna definition är alla ovan nämnda kanaler intranät, och således får man inte spara exempelvis en Power Point med bilder från Internet där.

Ett annat evigt problem är visningen av film i skolan. Idag finns mycket att hämta på SVT Play, vilket är ok att visa i klassrummet. Men mycket går på kvällstid eller på andra kanaler, och då är det svårare. Vad gäller spelfilm har vi löst det med hjälp av ett Swedish Filmavtal, idag via AV-Centralen, som gör det legalt att visa spelfilm offentligt. Paradoxalt nog är mycket svensk film undantagen! Så det är inte lätt att hålla sig till reglerna...